Namnöversättning
| Tolkien (första förekomst) |
Åke Ohlmarks | Erik Andersson | Kamelen |
|---|---|---|---|
| Woses, the (Bok V, kapitel 5: Rohirrims ritt) |
woserna | umerna | vesarna |
| Tolkiens översättningsguide | |||
| Woses. This represents (modernized) the Rohan word for 'old men of the woods'. It is not a purely invented word. The supposed genuine Rohan word was wāsa, plural wāsan, which if it had survived into modern English would be woses. It would have been better to call the 'wild men' woodwoses, for that actually occurs in Old English wudewāsa, glossing 'faunus, satyrus, savage men, evil creatures'. This word survived into the Tudor period as woodoses (often corrupted to woodhouses), and survives in heraldry, since the woodhouse = a wild hairy man clad in leaves, common as a supporter to arms. The wāsa element meant originally a forlorn or abandoned person, and now — for instance in German Waise and Dutch wees — means 'orphan'. The origin of this idea was no doubt the actual existence of wild folk, remnants of former peoples driven out by invaders, or of outlaws, living a debased and savage life in forests and mountains. | |||
| Kommentar | |||
| Det här namnet på skogens vildmän, som ju rohirrim träffar på under ritten till Gondor, förekommer bara en gång i ringsagan och då i bestämd form plural, vilket är varför jag anger namnet i den formen här.
Spontant när man filosoferar kring ordet woses är det ju lätt att man börjar associera till "väsen": särskilt kanske i wudewāsa, då ju "skogsväsen" låter som ett högst rimligt ord. Men följer man Tolkiens tyska ledtråd om Waise ser man att ordet har en annan härledning. Duden (tyska SAOB ungefär, fast inte lika magnifikt utförlig) säger så här: mittelhochdeutsch weise, althochdeutsch weiso, verwandt mit mittelhochdeutsch entwisen = verlassen von, leer von, althochdeutsch wīsan = meiden, wohl zu einem Verb mit der Bedeutung „trennen“Från ett verb som betyder ungefär "åtskilja" har alltså uppstått en substantivering "de åtskilda", alltså de som lever för sig själva och skyr eller skys av vanligt folk. Och senare en annan betydelse av att vara åtskild från sina föräldrar och ensam i världen, alltså föräldralös. Språkhistoria är spännande! Men detta för oss ju inte så mycket närmare en översättning av wose ... Men det gör däremot det här! I ett dokument jag har liggande som togs fram av Erik Anderssons "bibelkommission" när de granskade hans översättning hittar jag följande anteckning: vesarna. Vi har forskat en hel del i detta, och den etymologiskt trovärdiga försvenskningen av ”wose” torde vara ves: en hypotetisk svensk utveckling från den forngermanska grundform som Tolkien har tänkt sig. Vad är tanken bakom umerna?Andersson valde som synes att strunta i deras förslag och köra med umerna istället (som även jag undrar vad det kommer ifrån). Men själv gillar jag "vesarna"! Jag var bara med i "bibelkommissionen" ett tag på slutet, efter att det här hade diskuterats färdigt, så jag har tyvärr ingen mer information än så här om hur de kom fram till den ordformen. Men om jag förstår det rätt så har de hittat det forngermanska ord som i fornengelskan sedan utvecklades till wāsa, och härlett hur ordet istället skulle ha utvecklats i fornnordiskan och sedan svenskan, om det hade levat kvar hos oss. Det tycker jag är en högst rimlig metod i såna här fall (jag har själv försökt använda den t ex för ordet flet), och även om jag inte känner det forngermanska ordet eller vilka steg utvecklingen tänks ha gått så väljer jag att lita på att "kommissionen" gjort ett bra jobb. Jag knycker alltså vesarna! Senast uppdaterad: 2022-05-10 00:12:58 |
|||
| Tolkien | Åke Ohlmarks |
|---|---|
| Woses, the | woserna |
| Erik Andersson | Kamelen |
| umerna | vesarna |
| Tolkiens översättningsguide | |
| Woses. This represents (modernized) the Rohan word for 'old men of the woods'. It is not a purely invented word. The supposed genuine Rohan word was wāsa, plural wāsan, which if it had survived into modern English would be woses. It would have been better to call the 'wild men' woodwoses, for that actually occurs in Old English wudewāsa, glossing 'faunus, satyrus, savage men, evil creatures'. This word survived into the Tudor period as woodoses (often corrupted to woodhouses), and survives in heraldry, since the woodhouse = a wild hairy man clad in leaves, common as a supporter to arms. The wāsa element meant originally a forlorn or abandoned person, and now — for instance in German Waise and Dutch wees — means 'orphan'. The origin of this idea was no doubt the actual existence of wild folk, remnants of former peoples driven out by invaders, or of outlaws, living a debased and savage life in forests and mountains. | |
| Kommentar | |
| Det här namnet på skogens vildmän, som ju rohirrim träffar på under ritten till Gondor, förekommer bara en gång i ringsagan och då i bestämd form plural, vilket är varför jag anger namnet i den formen här.
Spontant när man filosoferar kring ordet woses är det ju lätt att man börjar associera till "väsen": särskilt kanske i wudewāsa, då ju "skogsväsen" låter som ett högst rimligt ord. Men följer man Tolkiens tyska ledtråd om Waise ser man att ordet har en annan härledning. Duden (tyska SAOB ungefär, fast inte lika magnifikt utförlig) säger så här: mittelhochdeutsch weise, althochdeutsch weiso, verwandt mit mittelhochdeutsch entwisen = verlassen von, leer von, althochdeutsch wīsan = meiden, wohl zu einem Verb mit der Bedeutung „trennen“Från ett verb som betyder ungefär "åtskilja" har alltså uppstått en substantivering "de åtskilda", alltså de som lever för sig själva och skyr eller skys av vanligt folk. Och senare en annan betydelse av att vara åtskild från sina föräldrar och ensam i världen, alltså föräldralös. Språkhistoria är spännande! Men detta för oss ju inte så mycket närmare en översättning av wose ... Men det gör däremot det här! I ett dokument jag har liggande som togs fram av Erik Anderssons "bibelkommission" när de granskade hans översättning hittar jag följande anteckning: vesarna. Vi har forskat en hel del i detta, och den etymologiskt trovärdiga försvenskningen av ”wose” torde vara ves: en hypotetisk svensk utveckling från den forngermanska grundform som Tolkien har tänkt sig. Vad är tanken bakom umerna?Andersson valde som synes att strunta i deras förslag och köra med umerna istället (som även jag undrar vad det kommer ifrån). Men själv gillar jag "vesarna"! Jag var bara med i "bibelkommissionen" ett tag på slutet, efter att det här hade diskuterats färdigt, så jag har tyvärr ingen mer information än så här om hur de kom fram till den ordformen. Men om jag förstår det rätt så har de hittat det forngermanska ord som i fornengelskan sedan utvecklades till wāsa, och härlett hur ordet istället skulle ha utvecklats i fornnordiskan och sedan svenskan, om det hade levat kvar hos oss. Det tycker jag är en högst rimlig metod i såna här fall (jag har själv försökt använda den t ex för ordet flet), och även om jag inte känner det forngermanska ordet eller vilka steg utvecklingen tänks ha gått så väljer jag att lita på att "kommissionen" gjort ett bra jobb. Jag knycker alltså vesarna! Senast uppdaterad: 2022-05-10 00:12:58 |
|