Namnöversättning
| Tolkien (första förekomst) |
Åke Ohlmarks | Erik Andersson | Kamelen |
|---|---|---|---|
| Everholt (Appendix A, kapitel II: Eorls hus) |
- | Ornaholt | Eberhult |
| Tolkiens översättningsguide | |||
| (Kommentar saknas.) | |||
| Kommentar | |||
| Förledet kommer från fornengelskans eofor, som betyder vildgalt. Eftersom Tolkien har "förengelskat" ordet känns det rimligt att göra detsamma på svenska. Men vill vi göra som han så handlar det alltså snarare om ett försvenskat uttal av det rohirriska ordet än att översätta dess betydelse.
Det fornengelska ordet stammar från urgermanskans *eburaz. I fornnordiskan fick det formen jǫfurr, vilket har försvenskats av bl a Olof Rudbeck till jofur. Dock tycks det ordet främst ha använts som ett namn på guden Jupiter och den med honom förknippade asaguden Tor. En annan sällan använd försvenskning, då via tyskan, är eber. Efter en del funderande föredrar jag faktiskt den varianten, då den ligger bättre i munnen och känns mer naturaliserat svensk. Och när vi ändå är igång och försvenskar kan vi lika gärna gå lös på andra halvan också och ändra holt till hult. Andersson har som synes valt att översätta betydelsen istället. Jag har egentligen inget emot det, det funkar rätt bra. Vad Ohlmarks beträffar så lades den lilla textsnutt där namnet förekommer (i ättelängden över Rohans kungar) till i en senare version av RotK än den han utgick från, så mig veterligen har Ohlmarks aldrig översatt det här namnet. Senast uppdaterad: 2025-11-03 00:08:15 |
|||
| Tolkien | Åke Ohlmarks |
|---|---|
| Everholt | - |
| Erik Andersson | Kamelen |
| Ornaholt | Eberhult |
| Tolkiens översättningsguide | |
| (Kommentar saknas.) | |
| Kommentar | |
| Förledet kommer från fornengelskans eofor, som betyder vildgalt. Eftersom Tolkien har "förengelskat" ordet känns det rimligt att göra detsamma på svenska. Men vill vi göra som han så handlar det alltså snarare om ett försvenskat uttal av det rohirriska ordet än att översätta dess betydelse.
Det fornengelska ordet stammar från urgermanskans *eburaz. I fornnordiskan fick det formen jǫfurr, vilket har försvenskats av bl a Olof Rudbeck till jofur. Dock tycks det ordet främst ha använts som ett namn på guden Jupiter och den med honom förknippade asaguden Tor. En annan sällan använd försvenskning, då via tyskan, är eber. Efter en del funderande föredrar jag faktiskt den varianten, då den ligger bättre i munnen och känns mer naturaliserat svensk. Och när vi ändå är igång och försvenskar kan vi lika gärna gå lös på andra halvan också och ändra holt till hult. Andersson har som synes valt att översätta betydelsen istället. Jag har egentligen inget emot det, det funkar rätt bra. Vad Ohlmarks beträffar så lades den lilla textsnutt där namnet förekommer (i ättelängden över Rohans kungar) till i en senare version av RotK än den han utgick från, så mig veterligen har Ohlmarks aldrig översatt det här namnet. Senast uppdaterad: 2025-11-03 00:08:15 |
|