Namnöversättning
| Tolkien (första förekomst) |
Åke Ohlmarks | Erik Andersson | Kamelen |
|---|---|---|---|
| Entmoot (Bok III, kapitel 4: Trädskägge) |
Ente ting | entemot | Enteting |
| Tolkiens översättningsguide | |||
| (Kommentar saknas.) | |||
| Kommentar | |||
| I den engelska uppslagsboken står det under moot att det är: (in Anglo-Saxon England) an assembly, mainly in a shire or hundred, dealing with local legal and administrative affairs Man kan nog förmoda att det var just därför Tolkien använde ordet – för att föra tankarna till äldre engelska förhållanden. Därutöver har ordet en lätt komisk klang på engelska, genom sin andra betydelse av discussion of a hypothetical lawcase (begreppet uppkom genom att juriststudenter samlades i ett möte, a moot, för att öva sig genom att diskutera hypotetiska fall). Denna betydelse har givit upphov till adjektivet moot, som i a moot point "en diskutabel fråga, men utan praktisk betydelse", som är betydligt vanligare i dagligt språk än substantivet. Det är inte svårt att associera denna term till enternas långa, långsamma sammanträden, där det kan ta många timmar att komma fram till att hoberna inte är orker. I svenskan har visserligen ordet "mot" i betydelsen "möte" funnits, men det har inte alls samma historiska tyngd som i engelskan, och även den lätt komiska aspekten saknas. Allmänna möten bland befolkningen i ett visst område för beslutande om gemensamma angelägenheter har hos oss historiskt istället kallats "ting". Det finns några specifika begrepp där "mot" har använts på ungefär det sättet: mer specifikt "prästamot" och "munkamot", för sammankomster bland just dessa grupper. Man kan förmoda att detta är kvarlevor från riktigt gamla tider när ordet var mer utbrett. Det finns också några mer allmänna termer som har överlevt fram till för något sekel sedan, nämligen "årsmot" och "julamot", som syftar på den tidpunkt när detta året och det nästa möts (alltså nyåret), respektive någons möte med julen (i tillönskan "gott julamot"). Men i övrigt är ordet "mot" numera bara känt i betydelsen "ett möte av vägar", där Vägverket sedan 50-talet medvetet (och berömvärt!) har återinfört denna gamla term i delar av Sverige (främst Västsverige och Värmland) för det som i övriga landet kallas "trafikplats". Men i betydelsen "sammankomst" är ordet alltså i princip utdött. Efter begrundan av allt detta har jag kommit fram till att "Enteting" blir bättre än "Entemot", där nästan det enda som talar för det sistnämnda är att man då väljer samma ord etymologiskt sett som Tolkien gjorde. Men "ting" är betydligt mer begripligt och relevant i sammanhanget. Sammanskrivning till ett ord istället för Ohlmarks variant "Ente ting" är mest en smaksak. Och versalen tycker jag känns befogad, då begreppet har tydlig namnstatus. (Jag använder även versal på bara "Tinget" som översättning av kortformen the Moot, som förekommer ett flertal gånger.) Senast uppdaterad: 2016-02-04 20:29:56 |
|||
| Tolkien | Åke Ohlmarks |
|---|---|
| Entmoot | Ente ting |
| Erik Andersson | Kamelen |
| entemot | Enteting |
| Tolkiens översättningsguide | |
| (Kommentar saknas.) | |
| Kommentar | |
| I den engelska uppslagsboken står det under moot att det är: (in Anglo-Saxon England) an assembly, mainly in a shire or hundred, dealing with local legal and administrative affairs Man kan nog förmoda att det var just därför Tolkien använde ordet – för att föra tankarna till äldre engelska förhållanden. Därutöver har ordet en lätt komisk klang på engelska, genom sin andra betydelse av discussion of a hypothetical lawcase (begreppet uppkom genom att juriststudenter samlades i ett möte, a moot, för att öva sig genom att diskutera hypotetiska fall). Denna betydelse har givit upphov till adjektivet moot, som i a moot point "en diskutabel fråga, men utan praktisk betydelse", som är betydligt vanligare i dagligt språk än substantivet. Det är inte svårt att associera denna term till enternas långa, långsamma sammanträden, där det kan ta många timmar att komma fram till att hoberna inte är orker. I svenskan har visserligen ordet "mot" i betydelsen "möte" funnits, men det har inte alls samma historiska tyngd som i engelskan, och även den lätt komiska aspekten saknas. Allmänna möten bland befolkningen i ett visst område för beslutande om gemensamma angelägenheter har hos oss historiskt istället kallats "ting". Det finns några specifika begrepp där "mot" har använts på ungefär det sättet: mer specifikt "prästamot" och "munkamot", för sammankomster bland just dessa grupper. Man kan förmoda att detta är kvarlevor från riktigt gamla tider när ordet var mer utbrett. Det finns också några mer allmänna termer som har överlevt fram till för något sekel sedan, nämligen "årsmot" och "julamot", som syftar på den tidpunkt när detta året och det nästa möts (alltså nyåret), respektive någons möte med julen (i tillönskan "gott julamot"). Men i övrigt är ordet "mot" numera bara känt i betydelsen "ett möte av vägar", där Vägverket sedan 50-talet medvetet (och berömvärt!) har återinfört denna gamla term i delar av Sverige (främst Västsverige och Värmland) för det som i övriga landet kallas "trafikplats". Men i betydelsen "sammankomst" är ordet alltså i princip utdött. Efter begrundan av allt detta har jag kommit fram till att "Enteting" blir bättre än "Entemot", där nästan det enda som talar för det sistnämnda är att man då väljer samma ord etymologiskt sett som Tolkien gjorde. Men "ting" är betydligt mer begripligt och relevant i sammanhanget. Sammanskrivning till ett ord istället för Ohlmarks variant "Ente ting" är mest en smaksak. Och versalen tycker jag känns befogad, då begreppet har tydlig namnstatus. (Jag använder även versal på bara "Tinget" som översättning av kortformen the Moot, som förekommer ett flertal gånger.) Senast uppdaterad: 2016-02-04 20:29:56 |
|