Namnöversättning
| Tolkien (första förekomst) |
Åke Ohlmarks | Erik Andersson | Kamelen |
|---|---|---|---|
| Dunland (Prolog, kapitel 1: Angående hober) |
Dunland | Dunland | Dunnland |
| Tolkiens översättningsguide | |||
| Dunland. This contains the English adjective dun 'dark, dusky, dull-hued'. See III 408.
Dunlendings. Leave unchanged except in the plural ending. It represents Rohan dun(n)lending, an inhabitant of Dun(n)land. |
|||
| Kommentar | |||
| Detta är en region i västra Midgård, nordväst om Rohan.
Som berättas i appendix F så var det rohirrim som myntade det här namnet på sitt eget språk: "Dunland and Dunlending are the names that the Rohirrim gave to them, because they were swarthy and dark-haired; there is thus no connexion between the word dunn in these names and the Grey-elven word Dûn 'west'." Fornengelska dun(n) betyder ungefär "brun" eller "dunkel" och syftade alltså på invånarnas svartmuskighet och mörka hårfärg. Detta namn upptogs sedan även i väströnan (alltså det som representeras av engelska i boken), vilket föll sig naturligt då ordet dun finns med samma betydelse även på engelska. (Inte så konstigt kanske, då ju rohirrims språk i Tolkiens fiktiva "översättning" representeras av fornengelska, som är engelskans direkta förfader. Detta leder ibland till förvirring, då rohirrims språk inte är en direkt förfader till väströnan i Tolkiens mytologi, utan en lite mer avlägsen släkting. Se bl a även min kommentar till hobbit.) Om vi nu tänker oss att rohirrims namn för det här landet upptas i svenskan snarare än i engelskan, vad blir det då? Jag väljer som synes "Dunnland", då det känns som om detta bevarar uttalet bättre än O & A:s variant "Dunland". Dessutom slipper man den lite olyckliga associationen till "dun" som i dunfjädrar. Det vi tyvärr missar är bonusen att namnet har rätt betydelse även på målspråket. Vi tvingas välja vad som är viktigast - att namnet är en bara lätt försvenskad variant av det rohirriska originalet, eller att det betyder något. Till skillnad från på engelska kan vi inte få både och. Jag väljer alltså det förstnämnda, då jag inte bedömer att den engelska betydelsen av dun (som är ett ganska obskyrt ord) spelar någon som helst roll i handlingen. Det går heller inte att hitta någon betydelsemässig översättning som låter särskilt bra: "Brunland", "Muskland", "Dunkelland" och vad man nu kan tänka sig skulle bara kännas fult. Vad gäller namnet på folket, Dunlendings, så är detta något av en hybrid mellan väströnan och rohirriskan (eller rättare sagt mellan engelska och fornengelska). Ändelsen -lending är för all del fullt begriplig för en genomsnittlig engelsman, men i modern engelska kallas normalt invånarna i länder som slutar på -land för -landers (t ex Icelanders, New Zealanders). Ordet är dock inte ren rohirriska heller, eftersom pluralformen då hade varit en annan. (Troligen dunlendingas, analogt med eorlingas, även om det också finns andra pluraländelser, t ex -an som i holbytlan, och jag är för dålig på fornengelska för att veta säkert vilken som hade gällt här.) För att i någon mån bevara den här finessen, där man ser spår av en antingen rohirrisk eller äldre väströn form i ändelsen, väljer jag att kalla folket för "dunnländingar" istället för det mer uppenbara "dunnlänningar" (både O & A använder den ändelsen). Det är en äldre form av ordet i svenskan. Slutligen är det kanske värt att notera att förledet Dun- här inte är samma ord som i andra rohirriska namn som t ex Dunharrow. Där betyder det "kulle" (jfr svenskans "dyn"), men enligt Tolkien är så inte fallet när det gäller just Dunland. Man skulle dock kunna tänka sig att Tolkien avsiktligt har byggt in en folketymologi här, att de som talade väströna (vilket ju de som sammanställde Röda boken gjorde) gärna ville tro att namnet kom från det ord dun som de kände igen från sitt eget språk och därför hittade på en förklaring - fast namnet egentligen kom från den gamla vanliga kullen ändå. Han är ofta lurig med sånt där, den gode professorn! Senast uppdaterad: 2014-07-07 00:43:38 |
|||
| Tolkien | Åke Ohlmarks |
|---|---|
| Dunland | Dunland |
| Erik Andersson | Kamelen |
| Dunland | Dunnland |
| Tolkiens översättningsguide | |
| Dunland. This contains the English adjective dun 'dark, dusky, dull-hued'. See III 408.
Dunlendings. Leave unchanged except in the plural ending. It represents Rohan dun(n)lending, an inhabitant of Dun(n)land. |
|
| Kommentar | |
| Detta är en region i västra Midgård, nordväst om Rohan.
Som berättas i appendix F så var det rohirrim som myntade det här namnet på sitt eget språk: "Dunland and Dunlending are the names that the Rohirrim gave to them, because they were swarthy and dark-haired; there is thus no connexion between the word dunn in these names and the Grey-elven word Dûn 'west'." Fornengelska dun(n) betyder ungefär "brun" eller "dunkel" och syftade alltså på invånarnas svartmuskighet och mörka hårfärg. Detta namn upptogs sedan även i väströnan (alltså det som representeras av engelska i boken), vilket föll sig naturligt då ordet dun finns med samma betydelse även på engelska. (Inte så konstigt kanske, då ju rohirrims språk i Tolkiens fiktiva "översättning" representeras av fornengelska, som är engelskans direkta förfader. Detta leder ibland till förvirring, då rohirrims språk inte är en direkt förfader till väströnan i Tolkiens mytologi, utan en lite mer avlägsen släkting. Se bl a även min kommentar till hobbit.) Om vi nu tänker oss att rohirrims namn för det här landet upptas i svenskan snarare än i engelskan, vad blir det då? Jag väljer som synes "Dunnland", då det känns som om detta bevarar uttalet bättre än O & A:s variant "Dunland". Dessutom slipper man den lite olyckliga associationen till "dun" som i dunfjädrar. Det vi tyvärr missar är bonusen att namnet har rätt betydelse även på målspråket. Vi tvingas välja vad som är viktigast - att namnet är en bara lätt försvenskad variant av det rohirriska originalet, eller att det betyder något. Till skillnad från på engelska kan vi inte få både och. Jag väljer alltså det förstnämnda, då jag inte bedömer att den engelska betydelsen av dun (som är ett ganska obskyrt ord) spelar någon som helst roll i handlingen. Det går heller inte att hitta någon betydelsemässig översättning som låter särskilt bra: "Brunland", "Muskland", "Dunkelland" och vad man nu kan tänka sig skulle bara kännas fult. Vad gäller namnet på folket, Dunlendings, så är detta något av en hybrid mellan väströnan och rohirriskan (eller rättare sagt mellan engelska och fornengelska). Ändelsen -lending är för all del fullt begriplig för en genomsnittlig engelsman, men i modern engelska kallas normalt invånarna i länder som slutar på -land för -landers (t ex Icelanders, New Zealanders). Ordet är dock inte ren rohirriska heller, eftersom pluralformen då hade varit en annan. (Troligen dunlendingas, analogt med eorlingas, även om det också finns andra pluraländelser, t ex -an som i holbytlan, och jag är för dålig på fornengelska för att veta säkert vilken som hade gällt här.) För att i någon mån bevara den här finessen, där man ser spår av en antingen rohirrisk eller äldre väströn form i ändelsen, väljer jag att kalla folket för "dunnländingar" istället för det mer uppenbara "dunnlänningar" (både O & A använder den ändelsen). Det är en äldre form av ordet i svenskan. Slutligen är det kanske värt att notera att förledet Dun- här inte är samma ord som i andra rohirriska namn som t ex Dunharrow. Där betyder det "kulle" (jfr svenskans "dyn"), men enligt Tolkien är så inte fallet när det gäller just Dunland. Man skulle dock kunna tänka sig att Tolkien avsiktligt har byggt in en folketymologi här, att de som talade väströna (vilket ju de som sammanställde Röda boken gjorde) gärna ville tro att namnet kom från det ord dun som de kände igen från sitt eget språk och därför hittade på en förklaring - fast namnet egentligen kom från den gamla vanliga kullen ändå. Han är ofta lurig med sånt där, den gode professorn! Senast uppdaterad: 2014-07-07 00:43:38 |
|