Ring
Kamel
 
 

För att ge ett lite bättre hum om tonen i min pågående översättning av The Lord of the Rings än bara namn- och diktöversättningar kan ge så presenterar jag nedan ett kortare, mer eller mindre godtyckligt valt utdrag ur översättningen. Jag kommer att lägga upp ett antal olika utdrag, ett per översatt kapitel (även om jag släpar några kapitel efter här på utdragssidan och aldrig tycks riktigt hinna ikapp!), och vilket av dem som visas nedan slumpas fram varje gång sidan laddas. (Om man inte väljer ett specifikt utdrag i kapitelväljaren överst.)

För att ytterligare förbättra möjligheterna att bilda sig en uppfattning om min översättning så har jag lagt till en liten finess: Jag har även lagt upp samma textsnutt i Tolkiens original, Ohlmarks och Anderssons versioner. Genom att klicka i eller ur kryssrutorna nedan kan man därmed jämföra två (eller flera) versioner av samma text sida vid sida. Mycket nöje! (Det kan ibland hända att en komplett uppsättning versioner ännu inte finns tillgänglig för något utdrag. När någon version saknas är tillhörande kryssruta inaktiverad.)


Välj kapitel

Utdrag ur Sagan om Ringen, Bok I, kapitel 1

Kamelen:     Tolkien:     Ohlmarks:     Andersson:

Ett länge väntat kalas

”En mycket trevlig och belevad hoberherre är han, herr Bilbo, det har jag alltid sagt”, betygade Guffarn. Med all rätt, för Bilbo var oföränderligt hövlig mot honom, kallade honom ”mäster Hamfast” och vände sig ständigt till honom i frågor om grönsaksodling – när det gällde ”rötter”, i synnerhet potatis, sågs Guffarn av alla och envar (honom själv inkluderad) som grannskapets absolut ledande auktoritet.

”Men den där Frodo då, som bor med honom?” undrade gamle Ekerot från Vattnaby. ”Backing heter han, men han är mer än halvt en Vinbock, säger dom. Inte begriper väl jag varför en Backing från Hobtuna skulle söka sej en fru långt därborta i Bockland, där folk är så udda.”

”Och inte undra på att dom är udda”, inflikade Pappa Tvärfot (Guffarns närmsta granne), ”när dom bor på fel sida Brännvinsälven just jämte Gamla skogen. Det där är ett skumt och obehagligt ställe, om så bara hälften är sant som berättas.”

”Helt rätt, Pappsen!” sade Guffarn. ”Inte för att Vinbockarna i Bockland bor i själva Gamla skogen, men nog verkar dom vara ett udda släkte alltid. Dom larvar omkring med båtar på den där stora älven – och sånt är ju inte naturligt. Knappast att undra på att det ledde till elände, säger jag. Men hur det än är med den saken så är herr Frodo en så trevlig ung hob som någon kan begära. Väldigt lik herr Bilbo, och till mer än bara utseendet. Hans far var ju ändå en Backing. En anständig respektabel hob var han, herr Drogo Backing. Han gjorde aldrig nåt större väsen av sej, förrns han gick och drunkna'.”

Den stegrande kamelen