Ring
Kamel
 
 

Diktöversättning

Ringversen   (Motto)
Verse of the Rings   (Epigraph)
Tolkien:     Kamelen:     Ohlmarks:     Olsson:
J. R. R. Tolkien
Three Rings for the Elven-kings under the sky,
Seven for the Dwarf-lords in their halls of stone,
Nine for Mortal Men doomed to die,
One for the Dark Lord on his dark throne
In the Land of Mordor where the Shadows lie.
One Ring to rule them all, One Ring to find them,
One Ring to bring them all and in the darkness bind them
In the Land of Mordor where the Shadows lie. 
Kamelen
Tre ringar för alvers kungar under det blå,
sju för dvärgars furstar i grottsalars bon,
nio för dödliga män, dömda att förgå,
en för Mörkrets herre på mörkrets tron
i Mordors land, där skuggorna rå.
En Ring att finna dem, en Ring att kalla dem,
en Ring att djupt i mörkret binda och befalla dem
i Mordors land, där skuggorna rå. 
Åke Ohlmarks
Tre ringar för älvkungarnas makt högt i det blå,
sju för dvärgarnas furstar i salarna av sten,
nio för de dödliga, som köttets väg skall gå,
en för Mörkrets herre i ondskans dunkla sken
i Mordorslandets hisnande gruva.
En ring att sämja dem,
en ring att främja dem,
en ring att djupt i mörkrets
vida riken tämja dem -
i Mordors land, där skuggorna ruva. 
Lotta Olsson
Ringar tre skall alver se, under himlens rand,
sju för dvärgars härskare, som djupt i berget bor,
nio för människor, som döden tar omhand,
en för Mörkrets herre, på mörka tronen stor,
i Mordor, i skuggornas land.
En ring att styra dem, en ring att se dem,
en ring att fånga dem och till mörkret ge dem,
i Mordor, i skuggornas land. 
Kommentar
Detta är temadikten i verket, som berättar om Maktens ringar och i synnerhet den Enda ringen, Saurons egen.

Ohlmarks version har en hel del välljudande formuleringar ("köttets väg" är t ex riktigt snyggt!), men han avviker för långt från originalets betydelse och symbolik. (Vad då "älvkungarnas makt högt i det blå"? Vad då "Mordorslandets hisnande gruva"?) Mest problematiskt är nog att de så viktiga raderna sex och sju (räknat utifrån originalets radindelning), Saurons egna ord, inte längre avslöjar Ringens makt. Istället har det blivit ett välljudande nonsensrim. Sämja betyder ungefär att "få några att bli sams". Vad har det med Ringen att göra? Och vem (annat än Sauron) är det som främjs? Nej, Åke, det här blir tyvärr underkänt.
Olsson har sin vana trogen följt originalets versmått ganska bra, och raderna sex och sju är ungefär så bra det går att göra dem med helt bevarad rytm och form. Första raden har hon däremot förstört totalt. Varför prioritera det oviktiga inrimmet så till den grad att hon bryter formen med antalet först på raden? Och raderna tre och fyra kännetecknas av ett platt och barnsligt språk som inte alls gör originalet rättvisa.

I stora drag kan den här dikten sägas bestå av två olika delar, där raderna sex och sju står för sig själva. (Rad åtta sedan är ju bara en upprepning av rad fem.) Kanske kan man tänka sig att det var alverna som skrev resten av dikten; vi vet i alla fall att det var Sauron själv som skrev de dramatiska två raderna om Ringens makt. Han ristade ju till och med in dem på svartspråk på själva Ringen.
På alla rader utom dessa två är versmåttet ganska fritt: rimmat och med samma antal betonade stavelser, men med ett varierande antal obetonade. I gengäld har varje rad en viss särprägel: alvraden har en ljus, ringande ton med inrimmet rings/kings som lite extra schvung; dvärgraden är istället tung, med väldigt mycket hårda vokaler, som anstår bergens folk; människornas rad kännetecknas av allitteration; och mörkerfurstens rad är brutalt tvärhuggen, med upprepningen av dark för extra eftertryck.

På svenska är det ju svårt nog bara att få till slutrimmen på ett något så när otvunget sätt. Men jag har ändå försökt spegla särarterna också. Ringar/kungar är inte ett helrim men i alla fall en assonans; dvärgraden har idel hårda vokaler, om än inte samma upprepning av just å-ljud; människoraden har en allitteration men inte två; mörkerraden får med upprepningen och är korthuggen, men inte fullt lika korthuggen. Totalt sett tycker jag ändå att effekten är likartad i översättningen som i originalet. Ordvalet "bon" är förstås inte optimalt utan en eftergift till rimmet. "Skuggorna rå" är en arkaisk pluralböjning, vilket känns passande i vad som skall föreställa en urgammal vers. Kanske hade "råda" varit naturligare, men kortformen "rå" finns ändå belagd i svenskan sedan flera hundra år tillbaka – och det exakta uttrycket "skuggorna rå" har till och med använts i en dikt av Snoilsky!

Raderna sex och sju kännetecknas av en strikt, mässande rytm och av upprepningarna av one Ring to. Jämför med upprepningen av dark ovan så ser vi att upprepningar tydligen är något av Saurons poetiska signum.
Jag har i många år brottats med olika varianter av mer eller mindre raka översättningar, i stil med Olssons – antingen som hon med enstaviga andraverb för att helt tangera rytmen, eller med tvåstaviga dito för att helt tangera strukturen (i originalet är ju alla verben lika långa). Och jag har väl inte helt övergett det spåret än. Men alla dessa varianter stupar på samma sak: det blir för mesigt, får inte alls samma ödesmättade kraft som originalet. (Lyssna på Christopher Lees inläsning av dikten för att fullt ut få uppleva den kraften!) Främst beror det på första verbet, där det enda som tangerar rule och passar in i strukturen är "styra", vilket inte alls har samma muskler – i synnerhet som originalet förstärks av ett all som inte går att få med på svenska utan att bryta metern. Till slut har jag därför, som synes, bestämt mig för att rucka lite på formen. Upprepningarna får jag med, och rimmet förstås, och metern är identisk med originalet så när som på en extra stavelse på grund av tvåstaviga verb. Men jag har stuvat om ordningen mellan verben och ändrat mörkrets placering. Genom detta blir, tycker jag, raderna mer slagkraftiga: dels för att "befalla" helt enkelt är starkare än "styra" (även om "härska" hade varit ännu mer önskvärt) och dels genom att rytmen på andraraden får ett extra schvung (analogt med Ohlmarks tolkning, faktiskt) som kompenserar för det man tappar när all försvinner. Återstår att se om det här faktiskt blir min slutgiltiga lösning, men just nu är jag riktigt nöjd!

Senaste ändring: Gjorde ganska många ändringar på en gång, och skrev samtidigt om den här motiveringen. Versens tidigare lydelse:

Tre ringar för alvers kungar under det blå,
sju för dvärgars furstar i salarna av sten,
nio för dödliga män, dömda att förgå,
en för Mörkrets herre på sin tron allen
i Mordors land, där skuggorna rå.
En Ring att finna dem, fånga, befalla;
en Ring att djupt i mörkret härska över alla
i Mordors land, där skuggorna rå.


Senast uppdaterad: 2019-05-07 14:36:53