Tom Bombadills sång nr 7 (Bok I, kapitel 7: I Tom Bombadills hus) Tom Bombadil's Songs: no 7 (Book I, chapter 7: In the House of Tom Bombadil) |
---|
Tolkien:
Kamelen:
Ohlmarks:
Olsson:
J. R. R. Tolkien
I had an errand there: gathering water-lilies, green leaves and lilies white to please my pretty lady, the last ere the year's end to keep them from the winter, to flower by her pretty feet till the snows are melted. Each year at summer's end I go to find them for her, in a wide pool, deep and clear, far down Withywindle; there they open first in spring and there they linger latest. By that pool long ago I found the River-daughter, fair young Goldberry sitting in the rushes. Sweet was her singing then, and her heart was beating! And that proved well for you – for now I shall no longer go down deep again along the forest-water, not while the year is old. Nor shall I be passing Old Man Willow's house this side of spring-time, not till the merry spring, when the River-daughter dances down the withy-path to bathe in the water. Kamelen
Ärende jag hade dit, näckrosor att plocka, vita rosor, gröna blad, till min dam, min sköna, de sista före årets slut, att rädda dem från vintern, att blomma invid hennes fot tills all snö är borta. Varje år vid sommarns slut jag plockar dem åt henne, i en göl, så djup och klar, långt nerför Videvindlan. Där slår de ut först var vår, blommar längst om hösten. Vid den gölen länge sen fann jag Älvens dotter, Gullbär så ung och skön, sittande i säven. Ljuvt ljöd då hennes sång, och hårt slog hennes hjärta! Och det var tur för er - för jag ska inte längre gå den vägen mer, i skogens djup längs älven, tills året åldrats klart. Och heller ej passera Gamla gubben Pil igen på denna sidan våren, förrn vårens glada tid, då när Älvens dotter dansar nerför videstig och badar i vattnet. Åke Ohlmarks
Ett ärende jag hade där, att näckrosor plocka, vita liljor, gröna blad, min sköna till behag, de sista före årets slut, att dem från vintern bärga, att dem för hennes fötter strö tills slut är drivans dag. Varje höst när sommarn dör jag plockar dem åt henne i en tjärn, så djup och klar, så långt från Vitte spring, där de knoppas först var vår och där de senast blomma, där jag funnit Flodens mö en gång vid tjärnens ring, vackra, unga Hjortrongull, som satt och sjöng i säven. Ljuv var hennes sång och gav mitt hjärta ljuva sting. Det var tur för er, för jag har inte tänkt att vandra ner i djup längs skogens svala vatten mer i år. Året börjar åldras, det var sista gång jag kom till gamla pilträdsgubbens hus på denna sidan vår. Återvända vill jag först, när Flodens dotter, glad och öm, dansar nedför vidstig att löga sig i vårlig ström. Lotta Olsson
Ärendet jag hade var: plocka näckrosknippen, vita blommor, gröna blad, till min vackra kvinna, de sista före årets slut, innan vintern tar dem, att pryda marken där hon går, tills snön har töat undan. Varje år vid sommarns slut går jag för att leta, i en damm, så djup och klar, bort längs Videvindeln. Om våren slår de ut där först och blommar längst av alla. Jag mötte floddottern just där, för längesen, vid dammen, unga sköna Gyllenbär, sittande i vassen. Ljuv var hennes stämma då, och snabbt slog hennes hjärta! Och det är minsann tur för er - nu ska jag inte mera gå djupt in och långt iväg, längs med skogens vatten, förrän året tjänat ut. Och inte komma nära gamle gubben Pil, hans hus, på denna sidan våren, inte förrän det blir vår och floddottern dansar videstigen fram för att doppa sig i vattnet. |
Kommentar |
Det här är strikt talat ingen sång alls. Tom sitter och pratar med hoberna, halvt på vers precis som han alltid gör, och rätt vad det är väljer Tolkien att återge hans prat uppställt som en sång istället för som vanlig löptext. Någon större skillnad tycker jag inte att det är mellan detta och vad han säger innan.
Men översättas skall det ju! Jag har tillåtit mig att vara ganska fri med versmåttet och inte tvunget pricka exakt antal stavelser ur originalet. Det skall bara vara en hygglig återgivning av Toms karakteristiska rytm: "ramm-tamm tamm-ti-tamm ramm-ti-tamm-ti ta-ra" (kryddat med en eller annan extra obetonad stavelse där så önskas); det är det enda kravet som jag ser det. Viktigare då att få med innehållet ganska exakt. Och att sista två raderna rimmar i originalet ser jag mer eller mindre som en olyckshändelse, så jag har inte brytt mig om att återge det. Senaste ändring: Bytte namn från Gullstarr till Gullbär. Senast uppdaterad: 2022-10-27 01:28:07 |