Vidstiges gåta (Bok I, kapitel 10: Vidstige) The Riddle of Strider (Book I, chapter 10: Strider) |
---|
Tolkien:
Kamelen:
Ohlmarks:
Olsson:
J. R. R. Tolkien
All that is gold does not glitter, Not all those who wander are lost; The old that is strong does not wither, Deep roots are not reached by the frost. From the ashes a fire shall be woken, A light from the shadows shall spring; Renewed shall be blade that was broken, The crownless again shall be king. Kamelen
Inte allt som är guld måste glittra, inte alla som vandrar går vill. Gammal styrka skall inte förvittra, djupa rötter når frost inte till. Upp ur askan skall lågorna spela, ett ljus skingra skuggorna än; det svärd som var brutet skall helas och en kronlös bli konung igen. Åke Ohlmarks
Allt av guld behöver ej glittra, vandringsstav finns, som är fri från rost, gammal styrka skall ej förvittra, djupa rötter ej nås av frost. Eld skall väckas ur aska mycken, ljus skall springa ur skugga tung, klinga smidas av brutna stycken, man utan krona på nytt bli kung. Lotta Olsson
Inte allt som är guld måste glittra. Inte alla är vilse som går. Inte allt som är gammalt skall vittra. Det finns rötter som frost inte når. Upp ur askan skall flammorna bringas, ett ljus slå från skuggorna ut, den klinga som brutits skall svingas, och en kung få sin tron som förut. |
Kommentar |
Detta är dikten som Bilbo skrev till sin vän Dúnadan, alltså Aragorn.
Ohlmarks version följer inte originalets rytm och har dessutom några osköna nödrim. ("Vandringsstav fri från rost", jo jag tackar!) Dock skall Ohlmarks tydligen ha reviderat sin tolkning flera år efter att hans översättning först gavs ut. Rostraden lyder i den nya versionen enligt uppgift istället vandrarn ej segna för vägens blåst. Det är oklart varför denna revidering, liksom flera ungefär samtidiga revideringar av andra verser, tycks ha tagits bort (eller slarvats bort?) av förlaget igen efter bara någon enstaka upplaga. Olssons version är inte så pjåkig, men har en del svagheter. Raden "inte alla är vilse som går", låter ganska konstig. Raden "den klinga som brutits skall svingas" utelämnar det faktum att svärdet lämpligen bör lagas först. Raden "och en kung få sin tron som förut" låter helt enkelt lite futtig. Min version utgår från Olssons, men jag har som synes gjort en hel del ändringar där jag försöker åtgärda de nämnda bristerna. Säkert har detta lett till att andra brister uppstått istället (frostraden är kanske inte helt optimal, till exempel), men som helhet tycker jag ändå att det är en klar förbättring. Denna dikt förekommer på två ställen i böckerna - först i kapitlet Vidstige (där den står i Gandalfs brev), senare i Elronds rådslag (där Bilbo själv deklamerar den). Det kan noteras att de båda förekomsterna skiljer sig åt en liten aning: på andra stället har kommatecknet efter that was broken bytts ut mot ett kolon (åtminstone i min utgåva av FotR). Detta betraktar jag dock som oavsiktligt och väljer att strunta i. I min översättning är dikten identisk på båda ställena. Ohlmarks översättning däremot skiljer sig på flera små punkter mellan första och andra förekomsten. Den som återges ovan är den första. För fullständighetens skull följer här även hans andra variant: Allt som är guld behöver ej glittra, vandringsstav finns, som är utan rost, gammal styrka skall ej förvittra, djupa rötter ej nås av frost. Eld skall väckas ur aska mycken, ljus skall tändas ur skugga tung, klinga smidas ur brutna stycken, man utan krona på nytt bli kung. Senaste ändring: Bytte från skall flammorna spela till skall lågorna spela. Senast uppdaterad: 2019-10-06 15:22:32 |