Diktöversättning
|
Gollums sång och gåta (Bok IV, kapitel 2: Genom träsken) Gollum's Song and Riddle (Book IV, chapter 2: The Passage of the Marshes) |
|---|
|
Tolkien:
Kamelen:
Ohlmarks:
Olsson:
J. R. R. Tolkien
Gollum's Song: The cold hard lands, they bites our hands, they gnaws our feet. The rocks and stones are like old bones all bare of meat. But stream and pool is wet and cool: so nice for feet! And now we wish – Gollum's Riddle: Alive without breath; as cold as death; never thirsting, ever drinking; clad in mail, never clinking. Drowns on dry land, thinks an island is a mountain; thinks a fountain is a puff of air. So sleek, so fair! What a joy to meet! We only wish to catch a fish, so juicy-sweet! Kamelen
Gollums sång: Ett kallt hårt land, det biter hand, det naggar tå. Och kal hård sten som gnagda ben finns inget på. Men bäckens skval, så blöt och sval, så skön för tå! Vi önskar oss ... Gollums gåta: Andlös, dödligt kall, vid liv i alla fall; törstar inte, dricker ändå, klirrar aldrig trots rustning på. Drunknar på land, tror att öns strand är klippans topp; tror strålens lopp är en vindpust blott. Så blank, så flott! vilken fröjd att få! Vi önskar oss en fisk förstås, så saftig så! Åke Ohlmarks
Gollums sång: De kalla hårda landen de bet oss så i handen och skavde oss tills foten blev trött. För klipporna och stenen är som knotorna och benen utan ens en gnutta av kött. Men bäcken med sitt fall är våt och frisk och kall och allt under foten är så blött. Trala lala la, nu vill vi bara ha... Gollums gåta: Vid liv men inte andas som dödens dag som randas, dryck som aldrig törst en bringar, klädd i järn som aldrig klingar. Drunknade på torra land ser en liten ö ibland, tar den för en klippas hall – ser ett litet vattenfall, tar det för en röksky blott, vattenfall så rart och gott som sitt skumsvall göt. Trala la, trala la, nu vill vi alla bara ha en fisk, en fisk som smakar bra, så saftig och så söt. Lotta Olsson
Gollums sång: Kalla hårda land, biter oss i hand, knaprar våra tår. Klipporna och sten är som gamla ben, gnagda många år. Men damm och ström: en våt, sval dröm, så skönt för tår! Nu önskar vi ... Gollums gåta: Vid liv, trots luftbesvär, kall som döden är. Törstar aldrig, dricker stundligen, klädd i rustning, skyddad grundligen. Drunknar på torra land, tror att en ö ibland för ett berg kunde gälla. Tror att en källa är en vindpust blott. Så blank, så flott! Vilken ljuvlig sak! Vi önskar oss en fisk förstås, så full av smak! |
| Kommentar |
| När Gollum slår följe med Frodo och Sam sjunger han först en sång, och bara några rader senare framsäger han en gåta. I sång- och versregistret längst bak i RotK står dessa båda som separata verser, Gollum's Song respektive Gollum's Riddle. Men eftersom de flyter in i varandra så föredrar jag att publicera båda under samma rubrik här.
Första halvan, sången, har ett strikt och okomplicerat versmått. Varje rad består av två jamber, stigande tvåstaviga versfötter. Språket är enkelt och lite naivt, och det är lätt (och förmodligen meningen) att tänka sig att Gollum har totat ihop sin lilla sång själv. Det är intressant att notera att samtliga ord i hela sången är enstaviga! Dock ser jag inte detta som nödvändigt att få med i översättningen, för i de fyra sista raderna av gåtan, som form- och innehållsmässigt hör till sången och inte gåtan, där förekommer ett lite längre ord: juicy-sweet. Det väsentliga är att försöka hålla fast vid det enkla och naiva; sången bör ha ett trovärdigt gollumskt språkbruk! De två inkorrekta verbböjningarna bites och gnaws är tyvärr oöversättliga. De ger ju annars på ett smidigt sätt en väldigt gollumsk prägel åt sången; han gör just sådana grammatiska misstag ibland även i löptexten. Själva gåtan däremot, den har som synes ett helt annorlunda språkbruk. Här märker man att Gollum inte har diktat själv utan återger någon gammal gåta han har lärt sig en gång för länge sedan. Och som ofta är fallet när det gäller gåtor (åtminstone i Tolkiens böcker) så har den inga nämnvärda poetiska ambitioner, utan är närmast ett grötrim, där versmåttet spretar mycket från rad till rad. Jag har därför, till skillnad från i sångdelen, inte försökt hålla mig till metern, utan nöjt mig med att det skall rimma och låta något så när snyggt. Utom fyra sista raderna då, som sagt! Där återupptas ju Gollums sång, så där har jag hållit mig exakt till versmåttet. Och notera att fjärden sista och sista raden också rimmar med huvudrimmet i resten av sången. Senast uppdaterad: 2018-04-30 01:09:51 |