Bevingat ord ur Bok II, kapitel 3: Ringen vandrar söderut
|
Tolkien:
Kamelen:
Ohlmarks:
Andersson:
J. R. R. Tolkien
... and the trees and the grass do not now remember them: Only I hear the stones lament them: deep they delved us, fair they wrought us, high they builded us; but they are gone. They are gone. They sought the Havens long ago. Kamelen
... och träden och gräset minns dem inte längre. Bara stenarnas veklagan kan jag höra: ur djupen de grävde oss, fagert de formade oss, högt de byggde oss, men de är borta. De är borta. De sökte sig till Hamnarna för länge sedan. Åke Ohlmarks
... och träden och gräset minns dem inte längre. Endast stenarnas sorgesång hör jag: från djupet hämtades vi, fagert formades vi, högt höjdes vi, men de är borta som vindarna fara. De har farit. De sökte sig till Hamnarna för länge sedan. Erik Andersson
... och träden och gräset minns dem ej. Jag hör bara stenarnas klagan: i djupet grävde de oss, vackert högg de oss, högt reste de oss; men de är borta. De är borta. De sökte sig till Hamnarna för länge sedan. |
| Kommentar |
|---|
| Legolas ger ett poetiskt svar på Gandalfs kommentar om att mycken ondska måste vederfaras ett land innan det helt glömmer bort alverna, om de en gång har bott där. (Landet de pratar om är Torna, alltså Eregion.) Senast uppdaterad: 2017-04-11 16:25:10 |