Ring
Kamel
 
 

Något som Sagan om Ringen är väldigt rikt försedd med är minnesvärda formuleringar: korta stycken och fraser som slår an strängar i läsarens inre och förmedlar en stämning eller insikt på ett koncentrerat och slagkraftigt sätt. Ofta rör det sig om citat, där någon av bokens karaktärer säger något stämningsladdat eller förmedlar lite visdom i form av ett ordspråk eller en aforism. Men det kan också vara bokens berättarröst som plötsligt blir poetisk eller djupsinnig och presterar en prosa som verkligen berör. Eftersom det är Tolkien vi pratar om har många av bokens bästa formuleringar en dragning åt det episkt storslagna eller vackert högstämda, men ibland kan det istället handla om något jordnära eller humoristiskt.

Att översätta sådana här "bevingade ord" utan att tappa bort slagkraften är en svår konst. Precis som när det gäller översättningar av namn eller dikter är det ofta omöjligt att få med alla aspekter, utan man tvingas till ett val. Men det är ju också sådana bryderier som gör översättandet så intressant! Nedan har jag lagt upp ett subjektivt urval av "bevingade ord" ur min pågående översättning av Tolkiens ringsaga, med möjlighet att jämföra med originalet och Ohlmarks och Anderssons versioner. (Notera att om det rör sig om citat kan jag tänkas klippa bort inskjuten löptext, som till exempel "sade Gandalf", eftersom det är just själva citaten jag vill lyfta fram.) Mycket nöje!



Bevingat ord ur Bok I, kapitel 8: Dimma över Kummelåsarna

[Tillbaka till listan]

Tolkien:     Kamelen:     Ohlmarks:     Andersson:
J. R. R. Tolkien
There is a seed of courage hidden (often deeply, it is true) in the heart of the fattest and most timid hobbit, wailing for some final and desperate danger to make it grow. 
Kamelen
Det döljer sig ett frö av mod (ofta djupt inne, det medges) i bröstet på även den tjockaste och mest räddhågsna av hobblar, ett frö som bara väntar på någon yttersta fara för att börja spira. 
Åke Ohlmarks
Det fanns en gnista mod gömd djupt i bröstet på varje tjock, skygg hob, och den gnistan avvaktade den verkliga farans stund för att slå ut i ljusan låga. 
Erik Andersson
Ett frö till tapperhet finns även hos den mest timida och välfödda hobbit, men det krävs en omedelbar fara innan det börjar gro. 
Kommentar
Berättarrösten skildrar hur Frodo, som är fångad av en kummelgast, börjar samla lite mod och kämpa emot.

Senast uppdaterad: 2017-02-23 19:00:17